Ann fick mig att tänka till igår. Jag sätter ofta upp mål och genomför dem oftast med bravur. Men nöjd blir jag aldrig. Det finns hela tiden saker att förbättra, tider jag kan slipa, meningar jag kan formulera bättre... och så vidare. Ann tyckte att jag skulle ta mig en funderare på om jag skulle belöna mig själv emellanåt. Men... jag vet inte hur man gör. Det låter säkert hur konstigt som helst... men jag vet inte. Vidare kom vi fram till att jag allt som oftast inte tillåter mig att vara mänsklig, och göra misstag. Där försöker jag utmana mig själv. Det är inte lätt, ger upphov till ångest... men jag måste börja nånstans.
Formen: Det var i alla fall nollgradigt idag men snö och slask gjorde att jag sprang med en viss försiktighet. Åh, jag längtar tills det är snöfritt och massor av härliga plusgrader! Men jag får nöja mig med vädret som det är, för det kunde ha varit värre. Formen är fortfarande frånvarande, benen känns sega och näsan är täppt. Men skam den som ger sig... för lika mycket som jag längtar efter våren ser jag fram emot pigga ben och toppform. I helgen ska jag köra ett rejält test med 10, 5 kilometer... vilket är ett halvt Göteborgsvarv. Håll tummarna! ... Kanske skulle belöna mig med en god pizza när jag genomfört passet? Oavsett hur det går. Är det så man gör? :)
Tid/Distans: 40/6.6
Dagens låt: "Jag saknar dig ibland" - väcker så många känslor... och minnen av två människor som jag saknar. Ibland.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar