En epok är över. Carolina Klüft lägger av med sjukamp. Efter tre VM-guld, två EM-guld och ett OS-guld är hon mätt. Redan som junior bärgade hon två JVM-guld och ett JEM-guld. Lägg till ett världsrekord för juniorer, ett Europarekord för seniorer, två EM-guld inomhus och ett VM-guld inomhus... så förstår ni. Och tjejen är bara 25. Bara 25 år. Hon slänger bort ett givet OS-guld i Beijing för en osäker framtid som längd- och trestegshopperska. Jag tycker det är det modigaste och bästa beslut hon någonsin tagit.
Det var fantastiskt 2002. Carro var fortfarande junior och slog alla tanter på EM för seniorer på vägen till ytterligare ett världsrekord för juniorer och ytterligare ett guld. Men samtidigt var det ett monumentalt genombrott. Den spontana och livliga tjejen visade en sådan otrolig glädje för idrotten att ingen kunde låta bli att beröras. På en natt blev hon hela svenska folkets älskling. Alla älskade Carro och kärleken blev bara större efter VM i Paris 2003. Efter första dagen var hon i en överlägsen ledning och var på väg mot 7000 poäng. Då kom övertrampen. Det blev ett, två... och ytterligare ett hade krossat alla gulddrömmar. Vi vet alla hur det gick. Carro hoppade 6.68, tog guld och blev tredje kvinnan i världen över den magiska gränsen. 7001 poäng skrevs in i historieböckerna efter en dramatik ingen idrottsintresserad svensk någonsin glömmer.
Men det blev aldrig lika kul. Klüft kändes mer och mer präktig, tråkig och var en hel verklighet från den spontana och livliga tjej hon slog igenom som. Det blev ytterligare två VM-guld, ett OS-guld, ett EM-guld... men någonstans försvann också glädjen. Carro kändes mer ansträngd, folkets kärlek växlade till en oerhörd press på nya guld och glädjen efter gulden byttes till en enorm lättnad.. för att hon pallat pressen gång på gång. Jag har saknat den gamla Carro. Jag har saknat hennes spontanitet och äkthet. Den försvann någonstans i myllret av alla guld och rekord. Kanske kan hon hitta den i längdhoppsgropen?
Många höjer med all rätt på ögonbrynen idag. Konkurrensen är mördande inom längdhoppet och tresteget. Carros personbästa på 6.97 har några år på nacken, men samtidigt har hon för första gången på många år en rejäl utmaning. Klüft kommer få kämpa för att ens ta sig till OS. Hon kommer få slita för att nå final och väl där kommer det krävas precis allt för att ens kunna kriga om medaljerna. Jag gillar det här utgångsläget och jag tror Carro känner likadant. En epok tar slut men en ny börjar. Carolina har inte tagit sin sista medalj och inte satt sitt sista rekord.
Tjejen är trots allt bara 25.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar