”Kom ihåg att ha kul!” Jag vet. Jag vet så väl. Ändå glömmer jag. Jag glömmer allt mitt i intensiteten. Men för att nå tillbaka till den sanna glädjen och livslusten, så måste jag göra slut med min största kärlek. Jag vet inte hur. Bara att det måste ske. Vi har gått sida vid sida i snart tre år. Periodvis har jag lyckats släppa taget. Men trots att det kan gå dagar, veckor och månader så orkar jag inte värja mig. Jag slås ner, tappar greppet och mina dagar fylls av det destruktiva förhållandet. Jag blir lika arg och besviken varje gång jag trillar dit. Det är så svårt att orka gå emot det jag tror som mest på… men när jag är stark går jag rakryggad mot det min kärlek säger att jag måste göra. Straffet blir hårt men belöningen stärker mig. Det är genom ångesten jag måste gå. Jag måste vara stark när det gäller som mest. Jag måste. Ja, jag måste. Jag måste släppa greppet.
Jag måste göra slut med mina tvångstankar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar