Yay! Formen är på gång! På riktigt! Jag var ute och kutade i sörjan (hata snö!) alldeles nyss och kroppen svarade precis som jag ville. Benen var rappa och den enda smolken i bägaren var att jag fick håll ett par gånger. Men annars kändes det kanon. Åtta kilo lättare, massa spinning och flera pass i benen har gett resultat. Om drygt en månad ska jag springa mitt första riktiga lopp på evigheter. Mitt lilla mål är att vara i mitt livs formtopp! ;)
Jag och Stockholm behövde en paus från varandra. Jag gillar den staden, men alla frestelser lilla jag utsätts för blir för mycket. Ibland tappar jag bort mig själv. När jag återvänder tänker jag försöka styra upp en del. Jag ska försöka banka in i min tjocka skalle att jag inte behöver ändra hela mitt jag för att duga i andras ögon. Det var längesen jag lovade mig själv att sluta upp med att bekräfta mig genom andra. Ändå faller jag hela tiden tillbaka i mina gamla vanor. Är ju inte mer än människa. Jag ska göra allt för att släppa kontrollen på saker jag ändå inte kan rå över... och så klart kommer jag göra tusen misstag. Men det viktiga är att jag lär mig av dem.
Ingenting är som det en gång var, men det är det å andra sidan nästan aldrig.
Om jag bara kunde hitta pusselbiten... jag saknar dig så mycket... jag saknar det vi hade så mycket... kommer vi nånsin hitta tillbaka?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar