"Lätta spår i sanden Åh en vind som smeker lätt
Jag är så lycklig att jag fann den
Den lyckan som jag alltid sökt
Så kom närmre mig
Låt mig värma dig
För att du finns
För att du kan
Du leder vågorna mot land
Du river murarna mot världen
För att du ser
För att du förstår
Du lyser himlen där jag går
Så ta min hand och visa vägen
För att du älskar"
Oj, vad bra den är. Oj. Igår var jag självklart och införskaffade årets mest självklara köp - Melodifestivalen 2007. Sonja är min solklara favorit. Ingen kommer ens i närheten att rubba hennes position. Nej, den här veckan känns helig. Melodifestivalen är något av min religion, och det ska bli sjukt kul att se genrepet på plats.
Annars? Ja, det är lite knasigt nu, men det får gå. Min sömn är rubbad. Jag har inte sovit ordentligt på en vecka, och det stör mig. Killar är konstiga, och trots att jag är en själv kommer jag aldrig förstå mig på dem. När jag nu förstår mig på tjejer, varför kunde jag då inte bli straight? Nej, så enkelt ska det inte vara. Uppenbarligen. Det stör mig. Trots att jag älskar min klass, så är jag inte peppad på teater just nu. Jo, det stör mig. Så kom våren av sig också och, ja, det stör mig. Och just det, det är tisdag.
Det stör mig alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar