"Du är på väg"

Det var en speciell känsla i luften och jag rös över hela kroppen. "Du är på väg." Olga är min idol. När denna öststatsdam säger något så stannar min klocka. Idag började vi för första gången tala om livet utan mina mediciner. Ja, det är en bit kvar och det kommer inte vara en spikrak kurva. Men för varje dag som går och jag lyckas hålla mig ifrån mina destruktiva handlingar växer jag mig starkare. Jag har gjort min resa från skymning och börjar ana gryningen... jag är på väg. På riktigt.

Livet utan Kulturama är ett bra liv. Jag börjar se kopplingarna och trots att jag träffat många härliga människor ska det bli skönt att sätta punkt för den här tiden. Kanske är det dags att sätta punkt för kapitlet om skådspelaren Fredrik Eriksson? Och låta ett nytt ta vid? Jag vet inte men vad jag vet är att jag behöver en paus från teatern. Det är dags för något nytt.

"Ser du ljuset?
Mörkret skingras nu
Livet börjar om igen
Alla drömmar får sin andra chans
När jag möter gryningen"

Jag vill lämna det som var.