... visst finns mirakel? Eller?

Om nu Christer Sjögren älskar Europa så hatar jag Sverige. Lite i alla fall. Jag tyckte verkligen att de två segrande bidragen var snudd på katastrof. Dansbandstanterna röstade på Christer och deras barnbarn ringde sönder alla telefonväxlar när de skulle heja fram sin idol. Amy Diamonds låt var mest platt, tråkig och jag hade faktiskt vissa förväntningar. Hon är verkligen ingen favorit hos mig, men enligt kritikerna var det här en bra --poplåt. Det var snarare tvärtom. Den försvann ur minnet efter sista tonen. Herr Sjögrens nummer satte sig, visst, men var en ren uppvisning i dålig smak. Jag är tämligen säker på att ingen av de här två har sucken av en chans i Globen. Kvällens enda sämre bidrag var E-Types och Poodles konstiga soppa. Det är visserligen långt från min musiksmak men var det bara jag som tyckte att killarnas röster lät fruktansvärt fel ihop?

Men... visst finns mirakel. Hon var inte min favorit ikväll men hon tog den största delen av mitt hjärta. Jag faller som en fura för varma och innerliga svenska ballader. Att sen Suzzie Tapper skrivit texten själv och gått igenom en del gjorde det ännu mer äkta. Med en säregen djup röst och en text som träffade rätt i hjärtat så blev jag oerhört glad när Suzzie tog sig till andra chansen. Det var hon väl värd Suzzie hade också varit värd att nå ända till Globen, tillsammans med Velvet. Att Velvet blev femma är galet och ytterligare ett bevis på att svenskarna röstar efter artisterna och inte låtarna. Jag gillade "Dejá Vú" som var lite lik Sonjas "Etymon". Velvet var snygg, låten medryckande och en rätt ljummen kväll var den i en klass för sig.

Jag blev också lite småkär i Brandur. Han sjöng väldigt vackert och såg ut att mena varenda ord. Låten i sig var inte fantastisk men här var ett exempel där artisten lyfte en medelmåtta flera snäpp. Den hade jag gärna sett i Andra Chansen. Likadant var det med tjejerna i Face-84. Första lyssningen gav mig inte så mycket men i efterhand kom jag på mig själv med att nynna på den och jag gillade den unikt tokroliga texten. Det var ett kaxigt bidrag. "That's love" var inte långt efter i min bok men då också Michael var tämligen föll han också bort. Det brukar vara så i schlagersammanhang.

1. Velvet: "Dejá vú"
2. Suzzie Tapper: "Visst finns mirakel"
3. Brandur: "Lullaby"
4. Face-84: "Alla gamla x"
5. Michael Michailoff: "That's love"
6. Christer Sjögren: "I love Europe"
7. Amy Diamond: "Thank you"
8. E-Type och The Poodles: "Line of fire"

Efter en ljummen första vecka så ser jag fram emot Sannas alltid lika höga klass, Carolas och Andreas Johnsons samarbete och sen jag såg bröderna Rongedal live i somras har jag insett vilka grymma sångare de är. Utöver de här måste jag nämna att Idol-Ola är rätt snygg. I Västerås blir det en bättre delfinal.