En pojke från landet

Ja, det behöver jag... de senaste dagarna har försvunnit i en tjock dimma av ångest och tvångstankar. Dessutom börjar jag bli förkyld (vilket i sammanhanget är ett i-landsproblem...) men jag behöver komma hem till skogen. Stockholm är bra men jag är innerst inne en enkel pojke från landet. Jag vet inte varför mitt inre gör uppror just nu. Det finns aldrig någon enkel förklaring men första kursen är avklarad, många spänningar släpper och så måste jag komma ihåg att jag är mitt inne i vad som brukar vara årets värsta tid. I år har jag klarat mig bättre än de senaste tre åren. Faktiskt. Nu önskar jag mig innerligt en inre balans, att tankarna tystnar och att jag snart är hos dem jag älskar.

Dagens :( ... tankar är bara tankar... men de gör ont.

Dagens :) ... TV-spel är alltid en bra medicin.

"Ibland kan vägen kännas lång
Men jag vänder aldrig om
Jag vägrar att stå still
Och nu när jag ser en helt ny värld
Som barnet lever och lär
Så vet jag vad jag vill"

Igen och igen tills det går.

Drömmande

De senaste nätterna har jag drömt. Det har pendlat mellan helt harmlösa drömmar till andra där jag agerar och är på ett sätt som är så från mig man kan komma. Men kontentan av det hela är att jag inte drömt så mycket på ett och ett halvt år. Sen jag fick mina mediciner har nätterna kantats av drömlöshet. Nu vaknar jag med obehagliga bilder i mitt inre men jag tror ändå det är ett gott tecken att jag åtminstone i drömmens värld bearbetar tankar och minnen jag inte riktigt vågar möta. Jag skulle helst vilja slippa vissa drömmar, men jag ska istället fokusera på att ta reda på vad de vill säga mig och försona mig med svaret. Just förra natten drömde jag inte lika märkbart men jag sov hur länge som helst och var ändå helt väck när jag vaknade, framåt eftermiddagen. Knas.

Dagens :( ... en dröm förföljer mig.

Dagens :) ... formen är relativt god.

"Varje dag
Finns en undran
Vem är jag
Och vem tar mig
Dit jag far
På min resa
Genom livets äventyr"

Allt går om man vill... och... jag vill.

Hur vet man?

Jag vet inte. Hur vet man vad som är rätt? Jag försöker följa min berömda magkänsla men när tvekar blir det svårt. Men jag måste vara sann och ärlig mot mig själv och det har jag inte varit på ett plan den senaste tiden. Jag måste pausa den delen och fokusera på det i mitt liv som gör mig lycklig och stark. Skolan, löpningen, vännerna och mina älskade kattungar som jag ska hämta hem nästa vecka. Och... jag har bestämt mig för att allting blir precis som det ska vara. Till slut. Livet tar ibland med mig på obehagliga resor, men man växer som människa och formas. Jag tror till viss del på ödet men jag tror också att det är min uppgift att forma det som ska bli mitt liv. Då kan jag inte gå emot mina normer och värderingar. Det går inte. Det håller inte. Nej, jag är inte en sån kille. Åtminstone inte den tjugofjärde februari tjugohundraåtta.

Dagens :( ... att våga släppa taget gör ont.

Dagens :) ... schlagerkväll med mina babes!

"Det faller ett regn
Som kan kännas tungt ibland
Men så länge vi vill
Så ordnar sig allt
För med viljan kommer känslorna på nytt"

Min resa fortsätter... och den är faktiskt rätt spännande.

Slätstruket

Det var en rätt slätstruken historia, den här tredje deltävlingen. Det fanns några ljusglimtar men jag har svårt att se hur någon härifrån ska kunna vinna hela kalaset. Jag hade vissa förväntningar på BWO men "Lay your love on me" var inte så spännande. Jag har ärligt talat aldrig fastnat för deras tidigare bidrag men förhandssnacket handlade om att den här minsann skulle knäcka. Det gjorde den inte. Jag blev besviken och tycker både "Gone" och framför allt "Temple of Love" håller mycket högre klass. Att det här skulle vara ett hot mot Sanna har jag väldigt svårt att tro.

Sen hade vi Frida som dunkade vidare med "Upp o hoppa". Det värmde i hjärtat när man såg glädjen i henne som var så ren och oförfalskad. Men att hon skulle ha den minsta lilla chans i Globen finns inte. Det var sött och gulligt att hon gick vidare men hiphop räcker knappast särskilt långt. Möjligen kommer kidsen tokrösta men de har ju Amy Diamond också.

Caracola gick till Andra chansen och de där tjejerna var mest skrämmande. Ja, tre livs levande barbies vandrade runt i en stel koriografi som luktade plast lång väg. Nej, låten var inte fruktansvärd men skyltdockorna tog bort allt som var äkta och levererade en platt historia som inte lämnade minsta lilla avtryck. Det lyckades däremot Thérèse Andersson göra. Jag hade relativt låga förväntningar men ändå en liten förhoppning att en tredjedel av underbara Pay TV kunde göra något extra. Det gjorde hon. Det var en sällsam kombination av olika stilar som jag fastnade för. Nu tippade jag ändå att den skulle hamna långt nere i fältet men svenska folket fattade tycke för de originella kombinationerna och skickade Thérèse till Kiruna. Där väntar en oviss duell mot Suzzie Tapper.

Ett bidrag jag gärna sett gå hela vägen till final var Ainbusk med "Jag saknar dig ibland". Orosmomentet var Josefin Nilsson lite speciella (för att vara snäll) sångröst som har en förmåga att vara lite för mycket. Men Ainbusk levererade en vemodig ballad som gick in i mitt hjärta. Den var värd ett bättre öde än sjätteplatsen. Däremot var de andra killarna, som hamnade utanför toppstriden, väl förtjänta av de blygsamma placeringarna. Herr Isaksson var skrämmande kvällen till ära och växlade mellan att åma sig med gitarrsladden och se så obehaglig ut som möjligt. Fel. Eskobar lyckades med konststycket att döda festivalstämningen på tre minuter. Mer fel. Mickey Huskic försökte klämma fram en smäktande ballad med en relativt bra pipa. Men låten var sanna mina ord tråkigare än, ja, allt. Väldigt mycket fel.

• Ainbusk: "Jag saknar dig ibland"
• Thérèse Andersson: "When you need me"
• BWO: "Lay your love on me"
• Frida feat. Headline: "Upp o hoppa"
• Caracola: "Smiling in love"
• Patrik Isaksson & Bandet: "Under mitt tunna skinn"
• Eskobar: "Hallelujah new world"
• Mickey Huskic: "Izdajice"

Sista delfinalen ser högintressant ut. Linda Bengtzing följer upp "Alla flickor" och "Jag ljuger så bra" med "Hur svårt kan d va". Charlotte Perrelli tar ton i festivalen för första gången sen segern 99. Det återstår att se om "Hero" håller måttet eller om Charlotte gör en Carola. Sen undrar jag vad Idoldivan Sibel ska klämma ur sig (och om hon fortfarande är lika irriterande), jag funderar på om Sverige kommer ihåg Nordman och jag siar att Nicklas Strömstedt blir ett sömnpiller. Som vanligt.

7.74... och nu väntar VM

Sanna gör sin tredje bästa tid någonsin, bara sex hundradelar från världsrekordet. Det märks hur vana vi börjar bli nu när kvällens största nyheter var att Holm hånade Sjöberg, Wissman tog en meriterande seger och Klüft tråkigt nog missar VM. Det ska inte Sanna göra och då hon känner sig lite sliten så står hon över SM och laddar för VM.

Jo, jo... lite sliten och så springer hon på 7.74...

Första tentan

Då var den gjord... så skönt! Hur det gick? Den som lever får se... men jag är fortfarande lycklig av ölen efteråt. Jag gillar de här människorna, de får mig att må bra... men kvällens roligaste måste vara när en klasskompis frågade (och jag har inte ens pratat med killen särskilt mycket)... "var det Bergqvist du hette?" ... hihi, det värmde! Tack. :)

Dagens :( ... en obehaglig dröm, som tog mig tillbaka till mitt helvete... usch.

Dagens :) ... tentaöl med klassen var helt enkelt så jävla bra!

"För den som älskar
Kommer kärleken på nytt
En längtan kommer växa
När bitterheten flytt"

Då var då... och nu är nu. Ibland är bara gränsen så hårfin...

Onsdagar is the shit

Åh, nu har jag pluggat riktigt bra inför tentan tycker jag... även om jag kunde varit än mer flitig. Men det sitter helt okej i skallen och i morgon får det bära eller brista. Oavsett utgången så blir det tentaöl med klassen. Me like!

Onsdagsglass är också något jag infört! Så om en stund ska jag njuta av Lost och glass. Mer me like! Jag har kommit fram till att jag måste unna mig mer av livets goda, även om det är en svår balansgång. Jag har vägt allt från 125 till 78 och pendlat mellan tröstätning och självsvält. Att för första gången i mitt liv hitta en balans är inte lätt... men det går om man vill. Jag vill.

Dagens :( ... jag sätter alltför höga krav på mig själv.

Dagens :) ... gissar jag blir Lost toppat med Ben & Jerry!

"Allting finns framför mig
Ser en dörr öppnar sig
Där ute så finns, där ute så är
Hela världen för mig"

Men... många tankar går ändå till igår... till det som var. Kommer jag nånsin lämna det?

Aj

Det gick verkligen super att springa idag. Jag gav mig ut tidigt, tidigt eftersom jag ville springa en lång sträcka. Trots att det var innan frukosten flöt det på riktigt bra. Jag hann precis tänka "shit, vilken form jag är i" när jag snubblade på en trädrot och stöp i backen. Men det gick faktiskt bra, trots att jag tog emot fallet med händerna fick jag inte det minsta lilla skrubbsår. Nice! Mindre nice var att hälsenan gjorde sig påmind efter sju kilometer. Jag hade problem med den förra våren och det enda loppet jag sprang i fjol genomfördes med en ömmande häl och lindad fot. Hoppas inte det blir en likadan inledning på den här säsongen... för jag har stora planer... ;)

Dagens :( ... nytt tvång på gång?

Dagens :) ... tentapluggandet går över förväntan! Ibland... :P

"Och det finns en tid när själen får vingar
Och flyger fri, som var den besatt
Det finns en plats för hjärtan som brinner
Så kom ta min hand, det är dårarnas natt"

Jag är väl ingen sån kille? Eller? Är jag...? Oj...

Två alkisars bekännelser #1

Sara var här för någon vecka sedan och vi spenderade en kväll med vaniljvodka, cider och fyllesnack upp till öronen. Det här är den ocensurerade versionen av vår kväll och den lämpar sig inte för känsliga eller barn under 18 år... eller någon annan mer än mig och Sara egentligen. Men... enjoy!

Sara: jadu Fredrik... Den här kvällen blev ju inte så pjåkig endå.. du och jag och en massa alkohol.. vad mer kan man begära???

Fredrik: Jag hittar inte orden... mina psykologer säger att alkohol inte löser nåt... jag håller SÅÅÅ inte med... jag är så lycklig!

Sara: Alkohol är värdens bästa drog! Att säga något annat är bara bullshit!!!! För en stund är man lycklig, komma bort från all ångest... Alkohol är bra!!!!

Fredrik: Så jävla sant! Det känns som att du och jag kommer spendera många fantastiskt (fulla) kvällar här... men vad säger vi om... killar egentligen?

Sara: Tänkte just på det, vi borde umås mera (fyllesnack) och dricka mängder med alkohol! ocg ja, killar... hmm.. vad kan man säga.. jag har en hat-kärlek till killar, men mest är det hat! Dom är ju så besvärliga!!!!!!

Fredrik: Vi är ju det... och jag är så trött på att dejta... och nu ska du ta min oskuld... i vattenpipa alltså... jag tycker fantastiskt mycket om dig, men tjejer har inte det där du vet... som tänder mig. Haha... och inte lol! :P ... Mmm...

Sara:hahah nej inte lol! och nu blir det ingen vattenpipa, som du dsa, vi får nöja oss med sprit... eller som man säger i skottlans, spirits! Men, ahhh, jag gillar dej FRedrik (som vän) jag är så trött på alla kill-kompisar som blir kära :(

Fredrik: Mmm... jag kommer inte bli kär i dig, men skulle jag BLI kär i en tjej, så blir det lätt dig. Men ah... I'm a man... I have certain needs... ;) ... Åh, du får ta min oskuld nån annan gång... snart... Lova!!!

Sara: haha, ja lätt, jag ska ta din Irlänska oskuld, åhh hva jag älskar skottska män alltså, det är den där dialekten alltså!!! grrrrr! suck... -_-' Mitt skottska bär är i skottland och jag är här... killar bara ställer till det för en! VARÖR???

Fredrik: Ååååh, för att dom är... killar! Haha, men jag ska bli asexuell... en asexuell alkis. Du och jag... och en parkbänk. Och en Nintendo 64. Icke att förglömma. Haha... åh, jag blir glad av cider och vaniljvodka. Mmmmmmm... mer sånt!

Sara: haha, ja mer spsriiiiit!!!! och tv-spel.. killar är killar och vi gör bäst i att skita i dom, dricka vaniljvodka och vara glada istället! egentligen är som inte mycket att ängna en tankeåt ens :p
Vi har varandra och vi är bra vänner och jag är så glad att jag började på Grönan i sommras! Nu ska vi svepa varsin cider :)

Fredrik: Woooow! Nice on! Och... ah... nu gör vi det tycker jag. För jag får ingen ångest av alkohol. Inte med dig... för... ah, du är så jäääävla bra. Innan du skriver nästa inlägg MÅSTE vi svepa varsin ciiiiiiiiider. Och stänga av våra känslor... lova!

Sara:hahhaha, nu har vi sveeept och jag är full som en kastrull!!!! Ahhh, jag älskkar att ha fyllesnack med dej, när vi pratar om killar som vi kommer över (inte) det är jobbigt, men vi känner endå ingen ångest, innerst inne, så vet vi att vi kan snärja våra kärlekar och inte dejta dom som vill dejta oss! jag älaksra min kälek, och jag är arg att han inte inser att han vill gifta sej med mej! skriv nu fredrik så röker jag en fyllecigg!!!

Fredrik: Du röker... jag skriver. Men... ah, jag är så jävla lycklig med dig. Att börja på Grönan var det bästa jag kunde göra... som när vi pratade om att vi bara ville skära oss själva... det låter sjukt, men det var ångestdämpande för mig. Jag var så sur, ledsen och förtvivlad... och... näää, det är klart vi inte är det minsta kära i våra... ehhh... kärlekar? Eller? Jag dejtar som... aldrig förr... Åhhhh............... yay! Vi har mer vodka... åh, jag är så lycklig! På riktigt! Mmmmmmmm...

Sara: hahah nu börjar jag bli riktigt full här.. men iaf, skit samma.., jag gillar verkligen dej fredrik, och jag önskar du träffar en kille osm gör dej lycklig, detsamma till mej (barry) vi måste ha fler sånna här kvällar!!! Jag är lycklig just nu, för mannen i mitt liv skrev just till mej,, ahhhh jävla bra alktså, för mej... jag gillar honom så mkt mer än vad jag vill erkänna !

Fredrik: mmmm... hoppas att mannen i mitt liv just skrev till mig, men det vet man aldrig... hoppas det. För jag måste... bryta ihop och gå vidare, jag vill det... (I think) ... Ah, ah, vi kommer ha så många fyllor här, jag bara vet det. Och 2008 is the year of Sara and (och) Fredrik. Det är vårat år. Sex, alkohol och sex... och kanske lite kärlek... men... ah, oj... ah, hihihihihi... mmm... vi måste supa Anton full snart... okej? mmmmmmm... alla flickor utom jag... hihi...

Sara: hahahah! ja absolt, anotn ska bli full, lika full som du och jag är nu... det kommer att bli kul... åhh jag är så lycklig just nu.. och det är alkoholen :p men åhhh! min skotte skrev till mej, idag för inte alls så länge sen, jag kan inte sluta tänka på det.. jag är bara så glad!!!! nu är fredrik så full så han måste spy.. hahahahah, ahh en riktig fylla indeed... jag måste inte spy (än) men ge det lite tid så kommer jag också att göra det.. hahahhaahah! fredril.. jag gillar dej,.. fast du inte tål sprit hahahahahahahaha, åhhh..mer fylla vill vi ha! när du spytt klart så blt det en shot på det tykcer jag!!!! Ska fundera på vad jag ska skåla för hmmm...

Fredrik: Haha... jag behövde inte spy alls, min kropp tyckte inte det i allla fall.... knepigt............... det vi skålade om just nu lämnar vi utanför det här samtalet, men låt oss säga att vi tyckte väldigt bra om det... det är nåt för oss. Och... we like! Men... Mmm... alkohol är bra för mig. Det är en jävligt bra... en bra grej för oss. Det kommer mera... hihihihi! Mmmm... oh, ja!

Sara:hahahaha--... gud vilket fyllenack det här börjar bli... men dte är bara trevligt! åhh... vi skålade för bra saker 1, för flera sånna här kvällar... och för att jag ska få min kärlek att inse att han inte kan leva utan mej!!!! men det är väll fantastiskt det är ett senare problem hur jag ska få ihop det.. men jag kommer nog på en bra plan i fyllan och villan!!!! ahhh.... alkohol är så bra! jag vill vara alkis föralltid!!!

Fredrik: Oh, yeah! Haha! Jag är så lycklig nu, min lägenhet är sååå... JAG! Alla mina nördiga saker ska vara där dom är. Och min utbildning... är gryyyym! Och cigaretter... det här stannar mellan oss... men, det är sjukt trevligt... och... jag vill... vad vill jag? ... vet inte... men det här är ett alkoholhaltigt samtal. Guuuuuuuudars... en klassiker redan! Haha! Och jag tror det kommer mera såna här samtal i min blogg... åååååh, jag är frustrerad. Jag vill.... så mkt. På en gång. Knas.
Sara:hahaha, ja man vill så mycket fredrik.... kärlek och en massa annat tjaffs som allrig blir till... men man ska inte leta... för att kärlekenmn den kommer.. när man minst anar det och man hra get upp... då står han där framför dej... men jsaag tror att jag redan hittat min... men mne.. det ååterstår att seee...! jävla skotte.. kan han inte bara inse att han gillar mej?!?!?!?!?! hahahahah.. den spriten den spriten!

Fredrik: Åh, han är nog rätt för dig, men jag tror inte jag hittat min ännu, faktiskt... :P ... Mmmm... han var inte rätt för mig i alla fall, är det säkert för nån annan, men... ah, vill bara... kunna stava... och hitta rätt. Kille. Allt handlar om det... när jag är full... hihihihi... i morgon börjar mitt nya liv! Faktiskt.

Sara:jah imorrn är en ny dag meed nya problem att löasa..., men just nu så bryr nan sej´inte om det, för man är full och lycklig och alla problem är som bortblåsta! hha,...m men... imorrn så börjar alla lärleksproblem igen och allt är sej likt... men.... yes min kärlek han skrev tillm mej så jag kommer att vara lycklig e *här råkade Frredrik radera en massa om hur lycklig Sara var. Han gjorde det av misstag. På riktigt*

Fredrik: ååååååå, jag är så lycklig att jag fann dig, Sara! Den där dagen på bussen. Jag var så arg på hon-som-inte-får-nämnas-vid-namn. Vi var så lika... bittra, arga, sura... och Du hade mig vid det första... Mario. Mmmm... du kommer få dina guld och gröna skogar, även om jag just nu var full, tarvlig... och råkade radera. Dumt. Men jag borde resa... och jag kommer hitta H-A-N. Men... ah, hihihihi... snart blir det inflyttningsfest. Då blir det mer vodka! ... Åh, jag gillar att vara full. Faktiskt. Vi kommer skratta åt det här... men... ah... jag är lite... rolig just nu.

Sara: hahha vi kommem rsbsolut att skratta åt det här! hahhaha, jag är också glad åt dewn där dagen på bussen när vi var så sura.. men det är det så binder oss tillsammns.. att vi är så sura och bittra! men det är därför jag gillat dej fredrik, även om du råkar radera mitt fyllensnack , hahahahahhahaha (inte lol) jag hatar LOL!

Fredrik: LOL ... åh, åt helvete med det där. Men vi ska ha våra bröllop. Du med dina kiltar, skottar... och jag ska ha min jävla solnedgång på min strand. DU är bjuden. Inte många är det. Meeen... vem jag gifter mig med, ja, jag ska bara göra det EN gång. Det vet jag. Du, Anton och några fler är bjudna... Mmmmmmmm... Schlager is the shit. Erkänn att du gillar det lite också?

Sara: hahah egentligen inte... men här med dej... s¨å jaaah.. det har sin charm.. du är deffenetift bjuden på mitt bröllop om skotten vågar fria! då ska cvvi dansa skottsk dans , med kiltar och glimten i ögat hahahha! hjälp, jag känner att stavningen inte funkar alls här ! ni får ursäkta alla stavfel, mne jag skyller på alkoholen ... hahahahha! gud va kul att vara full.. det borde jag vara oftare mecd dej fredrik... många fler sånna här kvällar! ja tack!

Freddrik: Yes indeeedio! Det här är bara början! Vi kommer så ha många fyllekvällar här i min loevely etta i Kungshamra... åh, kan man inte alltid vara full? It's a state of mind, a perferct stade... state... ja, stavningen ja... hihihihi... Åh, ja. Jag vill bara njuta av livet just nu, utbildning, boende... så perfekt. EN sak skulle göra det ännu bättre... du vet säkert va?

Sara:ja... hahah.. vafan nu är jag full så jag bryr mej inte... vi vill ah massa analsex.. inyte med varandra men,... med heta män som kan sin sak.. oh yes.... sexy scorish guys.. well.. for me anyway! jag älskar den dialékten!!! MM... MMMM! åhhhh... vi vill ha sex så är det.. vi är kåta och vackra!!!!!

Fredrik: Haha... jag är ju lite mer pryd än vad du är, så jag säger att jag vill ha vacker kärlek... för det är som du säger... vi är vackra.................................................................. och kåta! :P ... Mmm... Oj, oj, oj. Ja, oj... Och... ja, vi kommer få allt det där, det är jag så säääker på. Och ja... brunetten i Sarek är heeet, blondinen är... för mkt. Men du är ju brunett! Ni är så mkt sexigare. Indeed! PUUUUSS! :)

Sara: brunetter äger! hahahhaha... åh.. mörkhåriga män är verkligen nått att hänga i julgranen.. MMM! mörka mystiska och vackra precis som di och jag fredrik hahaha! mmm... vi är nog endå rätt heta när vi tänker efter! Jag menar... så många som vii har efter oss :) ahh vi är verkligen eftertraktade när man tänker eftter!!! Men inte för att vi är intresserade av dom.. vi har våra små flörtar ;) som vi älakar så mkt.. men dte vet dom inte ÄN! vi måste få dom att inse det på något sett.. hahaha analsex.. det är verkligen vår grej! det trodde vi inte va???

Fredrik: Haha... och nu kommer hela världen veta det. Oj då... men... ah, vi har ju BEHOV. Så... det här ska vi stå för. Så sant som det är sagt... oj, jag har min gamla frisyr ikväll... weeeeeeeird. Men 2008 is the year of Sara and Fredrik. Oj, oj, oj... jag bara känner det. I lilltån. Hoho... klockan är faktiskt 3 nu. Knas. Men jag är inte trött......... och precis som Lina Hedlund har vi drömmar, och i år når vi dom! Kiiiinkyyyy! ;)

Sara: kinky it is!!! hahaha... men nu ska vi inte prata om våra intima drömmar ;) Du har din gammla frilla. och det är het, det är det verkligen! jag vill dansa, och vara glad! typ nåt med shakira ,eller nån gammal goding från the 60's ! vi vill hångla och inga namn nämda.. är det alkoholen som gör det??? Vi är nog kåta innret inne, men vill inte visa det ytterst ute!

Fredrik: Sååå är det. I mitt yttre visar jag en annan... han, som bara vill bo här, plugga det och ha... H-A-N... men. Ja, när man är full kommer ens innersta känslor fram. Mmmm... jag vill ju dansa med... ja, surprise... Shirley, Sonja eller Sanna... annars hade inte jag varit jag; schlagerbög. Oj, jag är lite kär i Alcazar. Kvällen är ung! Vem vet vart den kommer föra oss... härifrån till evigheten, till lyckan! Åh, ja... jag tycker Kerr Smith är sexigast i hela jävla världen. Och du också så klart!

Sara: hahha, well, Im a hot piece of ass :D and you too! jag känner att vi är sexigast här inne... (vi är dom enda) men det har inte med sáken att göra! :) jag tycker att barry layden och gerard butler är som sexigaste! i would fuck them! hahah all night long.. det blir väldigt mkt engelska när jag är full... det är roligt.. man kan ju verkligen undra varför? :) hhahaha, roligt! äär du glad nu fredrik?? min favorit fredrik???

Fredrik: Jaaaaaa! I am. Ja, jag skulle lätt ta Kerr Smith och... okej, jag erkänner... Rebecca Gayheart, hon är löjligt sexig... eller hur? Åååååå... pizza... nu, klockan är snart 4... jag... troooooor inte att det finns nåt i närheten iaf. Dumt. Fånigt. Bisarrt. Men... ah, mmmmmmm... åh, nu byter jag musik!

Sara: jaaaaaahhh spice gils me likeee ! hahahah , vilka minnen alltså, jag och min kusin nicki brukade sjunga ill dessa låtera!!! hahahah! jag känner att det är dags för en till fyllecigg och, så har jag tänkt att när ska denna blogg ta slut! hhaa.. men nu har du fredrik tagit min blogg-oskuld! ;) känns bra! mmm.. sex... väldigt va mkt man tänker på det när man är full :D:D

Fredrik: Haha... ja, den borde ta slut! Har du några sista klocka ord att säga till läsarna? Synd att du inte tog min vattenpipaoskuld......... snart så!

Sara:ja men det blir nästa fyllekväll ;) haha... klocka ord... hmm... när livet känns trist.. drick lite alkohol så är dina bekymmer som bortblåsta! hahaha :D:D:D det är mina visa ords!

Fredrik: Det är så sanna ord... mina blir... sluta aldrig tro på dig själv, oavsett hur svårt och svart livet känns. För sådana tider kommer, men det gäller att klara av dom... och då är alkohol den rätta medicinen!

Puss och kram,
Sara och Fredrik

Sanna mina ord

Den här kvällen fanns det bara en enda stjärna. Sanna Nielsen levererade ett makalöst nummer som kan räcka hela vägen. Då menar jag inte bara seger i Globen utan också i Eurovision Song Contest. Jag har följt hennes musikaliska resa sen hon var 11 och jag 12. I Melodifestivalen debuterade hon 22 som 16-åring. Redan då skrällde "Igår, idag" med en tredjeplats. Sen tävlingen gick igenom sin makeover har hon varit med fyra gånger. Vid samtliga tillfällen har hon nått final. "Hela världen för mig" följdes av "Du och jag mot världen" och förra året tog hon sig via andra chansen till final med "Vågar du, vågar jag". Men det var inte förrän igår hennes monumentala genombrott kom. Jag känner många som aldrig riktigt fallit för den skånska sångfågeln men när Sanna igår slog ut självaste schlagerdrottningen Carola var succén ett faktum. "Empty room" är tveklöst årets magiska ögonblick för mig. Det är visserligen två delfinaler kvar men inget slår det här. När man begåvats med Sveriges bästa röst behövs ingen kör. En fullfjädrad artist och en smäktande och vemodig ballad är det enda som räknas.

Bröderna Rongedal gick också till final, vilket jag välkomnar. De sjunger så ruggigt snyggt och bjöd på en sån härlig show att de knäckte La Carola av bara farten. Mot min vilja så höll jag dock Ola högre. Jag ville inte tycka om den men jag kunde inte blunda för att låten satt som en smäck och fick mig att gunga med. Nu var inte Ola i sin bästa form och det kanske var skillnaden mellan en finalbiljett och en plats i andra chansen.

Och så denna Carola. Hon tog i från tåspetsarna igår och sjöng för allt vad hon var värd. Andreas såg ut som en statist bredvid den övertända divan. Låten i sig var det inget direkt fel på. Den var okej men en kväll som denna räckte inte det. Tajtar duon till sitt nummer lite mer så ska de nog kunna överleva Kiruna och andra chansen, men å andra sidan undrar jag om ens det kommer räcka för att hålla liv i schlagerdrömmen för Carola och Andreas. Carolas bäst före-datum har gått ut och Andreas skulle må bra av att ta en paus från festivalen.

Övriga fyra artister kändes mest som pausunderhållning. Lasse Lindh var lite söt, Alexander Schöld är fortfarande ett sömnpiller, The Nicole liknar Brittan och kebabpizza passar allra bäst i min mage.

• Sanna Nielsen: "Empty room"
• Ola: "Love in stereo"
• Rongedal: "Just a minute"
• Johnson & Häggkvist: "One love"
• The Nicole: "Razorborka"
• Lasse Lindh: "Du behöver aldrig mer vara rädd"
• Andra Generationen: "Kebabpizza slivivitza"
• Alexander Schöld: "Den första svalan"

Nästa vecka ser ut att bli en mellanvecka. BWO tilltalar inte mig, Ainbusk är i och för sig rätt sköna att lyssna på men mest hoppas jag på Thérèse Andersson från Pay TV, som är favoriter hos mig.

7.75... i en klass för sig

Vad har vi hört det förut?

Jag kan inte låta bli att fortsätta snegla på det kvinnliga höjdhoppet. Mitt hjärta kommer alltid banka lite extra för just den grenen. Huvudpersonen är nu så som i fjol Blanka Vlasic. Hon har börjat säsongen med 2.01, 2.03, 2.04, 2.02 och så 2.01 hemma i Split. Det är enormt bra... men... för det finns ett stort men... nu har Blanka ställt in de kommande tävlingarna. Anledningen är en skada i upphoppsfoten, en slemsäck för att vara exakt. Det var just så problemen började för Kajsa. Jag hoppas Blanka klarar sig ur det här bättre... men det är ett bevis på att det inte går att ta något för givet. Att vara bäst igår behöver inte innebära att man är det idag... det går inte att ta något för givet.

Försoning

Jag och Maria såg den idag. Det var svårt att förvänta mig nåt speciellt för det enda jag visste var att den fått fantastiska recensioner. Den var... bra men inte fantastiskt. Det fanns bitar som berörde och särskilt slutet gick rätt in i hjärtat. Men mer än så var det inte riktigt.

Men ordet får mig att tänka... försoning. Det är mycket av mitt liv som handlat om det de senaste åren. Idag hade jag ett läkarsamtal och det kändes bra. Den senaste månaden har det nya tvånget tärt något enormt på mig. Igår och idag har varit tuffa... men jag bestämde mig för att inte justera mina mediciner. När målet är att bli fri från dem så kan jag inte hålla på att gömma mig bakom dess falska trygghet. Något mer ångestdämpande vägar jag också. Senast igår besökte jag en ny men kär vän som ligger inlagd för just ett sådant beroende. Styrkan finns inte i små piller. Den måste finnas inom mig själv.

Jag vet inte hur jag ska bli frisk. Gång på gång tror jag mig hitta svaret men så kommer tvångets skugga över mig. Var jag än är så hånar tankarna mig. Min psykolog säger att det jag behöver göra är att lära känna mig själv, förstå varför de här tankarna kommer, lita på mig själv... men det är svårt. Jag vet att det handlar om att jag riktar min ångest, jag vrider verkligheten, katastroftankarna mal sönder mig... och jag kämpar på och härdar ut. Jag försöker hitta tankar som lindrar men det är svårt. Till slut brukar det gå... och jag blir lika förvånad varje gång.

Dagens :( ... "tänk om, tänk om, tänk om..."

Dagens :) ... att jag faktiskt vill bli frisk. Viljan måste man ha.

"Jag har den drömmen kvar
Som jag haft i alla dar
Det kan ta tid, som ödet sa"

"Ny utbildning, ny lägenhet," började Göran och jag tillade "nytt tvång"... det var faktiskt lite komiskt mitt i allt det tragiska. En dag kanske jag kan skratta åt hela den här historien... eller åtminstone ha försonats med den.

I huvudet på Fredrik

Jag fattar inte hur jag ska lyckas styra upp allt, för det är mycket i min lilla värld. I skolan är det böcker som ska läsas, uppgifter ska in och första tentan är bara en vecka bort. Jobbet (där jag jobbar lite extra nu) är ett mindre kaos. Jag är borta två veckor och hela Com Hem-projektet krisar. Jösses. Sen försöker jag ta tag i GAMEcore, där jag skrivit i fem år... och där jag tänker bli kvar. Sen dejtar jag som aldrig förr och jag är less. Det känns liksom aldrig rätt och jag är trött på jakten... och listan tar väl inte slut där. Jag funderar till exempel på hur man får in 50 pers på 23 kvadrat... hmm... vill jag verkligen ha en inflyttningsfest?

Dagens :( ... åh, gillar icke när ångesten triggar fantasin.

Dagens :) ... jag ligger steget före... det har aldrig hänt förut!

"Touch me now
Sing with me that nevermore refrain somehow
Time has come to give my very last goodbye
I'm running out of tears
I’ve been facing all my fears
Mr Memory, you and me are... history"

En enda önskan har jag... och det måste kännas... så. Det måste vara en Shirleylåt.

Mot snabbare (och ljusare) tider

Det börjar närma sig. Om drygt tre månader ska jag stå på startlinjen till det som jag har tänkt ska bli mitt livs lopp. Kunde jag springa på 2:20:22 med så lite träning 2005 så bör jag kunna krossa den tiden. Formen just nu går lite upp och ner men när jag är som sämst springer jag ändå så pass bra att jag ligger på tider som skulle räcka under två timmar. Det är dit jag siktar och jag tror jag kommer nå det. I mitt huvud har jag ändå högre drömmar och mål, men jag vet hur lätt det är att bli besviken. Jag vill kunna säga att jag är nöjd om jag slår mitt personliga rekord, men jag är inte riktigt nöjd om jag inte når under två timmar.

För att nå ännu längre och en tid en bit under två timmar så behöver jag förbättra mig på fler punkter. Självklart måste jag börja springa oftare men framför allt längre sträckor. Sen är det minst lika viktigt att jag tar tag i maten. Sen vet jag hur svårt det är att balansera just den biten för min del. Att ha en hälsosam kontroll kan lätt gå över till att bli en manisk sådan. Därför ska jag ha en dag i veckan då jag ska unna mig precis vad jag vill. De andra dagarna ska jag verkligen kämpa för att äta hälsosamt, varierat och regelbundet. Självklart kommer jag göra misstag, rucka på reglerna men det får ta den tid det tar.

Utöver varvet den 17 maj är jag anmäld till tre kortare lopp på en mil vardera. Precis som i fjol börjar jag med Premiärmilen den 30 mars. Därefter blir det Kvantumloppet i mitten av april och i slutet samma månad väntar Nackaloppet. Jag skulle vilja lägga in ett lopp veckan innan varvet men eftersom jag är på praktik då vet jag inte var jag kommer vara. Det enda jag vet är att jag kommer vara i mitt livs form lördagen den 17 maj. Nu kör vi!

Dagens :( ... ibland känner jag mig lite... tom.

Dagens :) ... stabiliteten i mitt liv som får mig att må så bra.

"En ny chans
att börja om
En ny chans
att få andas rent igen
En ny chans
att älska mig själv
och få ro i min själ"

Är jag redo? Är jag redo att möta friskheten? Samtidigt som jag längtar efter den... så skrämmer den mig. Det låter konstigt och det är svårt att förklara... men jag är så van vid det kaotiska och brinnande... att den grå vardagen, som kan vara alldeles underbar... skrämmer mig. Nej, jag kommer alltid vara jag och min vardag kommer aldrig bli grå och tråkig. Men den kan sluta trasas sönder och jag kommer sluta skära mig på skärvorna. Men det intensiva... vet inte ens om jag vill släppa taget om det. Varför? Jag vet inte...

7.68... fucking jävla världsrekord!

Jag har hoppats, trott, men inte redan i vinter. Innan säsongen började hade Sanna sprungit på 7.80 en enda gång. I år har hon gjort 7.81, 7.75, 7.72 och nu 7.68. Lägg till tre kvalheat där hon gjort 7.90 och två lopp på 7.78. Det är bisarrt, sjukt och så jävla fantastiskt. Idag slog hon Ludmilas 18 år gamla rekord med en hundradel. Nu har vi två kvinnor som har inomhusvärldsrekord: Susanna Kallur med 7.68 på 60 meter häck och Kajsa Bergqvist med 2.08 i höjdhopp. Grymt, härligt, gütt!

... visst finns mirakel? Eller?

Om nu Christer Sjögren älskar Europa så hatar jag Sverige. Lite i alla fall. Jag tyckte verkligen att de två segrande bidragen var snudd på katastrof. Dansbandstanterna röstade på Christer och deras barnbarn ringde sönder alla telefonväxlar när de skulle heja fram sin idol. Amy Diamonds låt var mest platt, tråkig och jag hade faktiskt vissa förväntningar. Hon är verkligen ingen favorit hos mig, men enligt kritikerna var det här en bra --poplåt. Det var snarare tvärtom. Den försvann ur minnet efter sista tonen. Herr Sjögrens nummer satte sig, visst, men var en ren uppvisning i dålig smak. Jag är tämligen säker på att ingen av de här två har sucken av en chans i Globen. Kvällens enda sämre bidrag var E-Types och Poodles konstiga soppa. Det är visserligen långt från min musiksmak men var det bara jag som tyckte att killarnas röster lät fruktansvärt fel ihop?

Men... visst finns mirakel. Hon var inte min favorit ikväll men hon tog den största delen av mitt hjärta. Jag faller som en fura för varma och innerliga svenska ballader. Att sen Suzzie Tapper skrivit texten själv och gått igenom en del gjorde det ännu mer äkta. Med en säregen djup röst och en text som träffade rätt i hjärtat så blev jag oerhört glad när Suzzie tog sig till andra chansen. Det var hon väl värd Suzzie hade också varit värd att nå ända till Globen, tillsammans med Velvet. Att Velvet blev femma är galet och ytterligare ett bevis på att svenskarna röstar efter artisterna och inte låtarna. Jag gillade "Dejá Vú" som var lite lik Sonjas "Etymon". Velvet var snygg, låten medryckande och en rätt ljummen kväll var den i en klass för sig.

Jag blev också lite småkär i Brandur. Han sjöng väldigt vackert och såg ut att mena varenda ord. Låten i sig var inte fantastisk men här var ett exempel där artisten lyfte en medelmåtta flera snäpp. Den hade jag gärna sett i Andra Chansen. Likadant var det med tjejerna i Face-84. Första lyssningen gav mig inte så mycket men i efterhand kom jag på mig själv med att nynna på den och jag gillade den unikt tokroliga texten. Det var ett kaxigt bidrag. "That's love" var inte långt efter i min bok men då också Michael var tämligen föll han också bort. Det brukar vara så i schlagersammanhang.

1. Velvet: "Dejá vú"
2. Suzzie Tapper: "Visst finns mirakel"
3. Brandur: "Lullaby"
4. Face-84: "Alla gamla x"
5. Michael Michailoff: "That's love"
6. Christer Sjögren: "I love Europe"
7. Amy Diamond: "Thank you"
8. E-Type och The Poodles: "Line of fire"

Efter en ljummen första vecka så ser jag fram emot Sannas alltid lika höga klass, Carolas och Andreas Johnsons samarbete och sen jag såg bröderna Rongedal live i somras har jag insett vilka grymma sångare de är. Utöver de här måste jag nämna att Idol-Ola är rätt snygg. I Västerås blir det en bättre delfinal.

Den sanna glädjen

Tiden går fort och helt plötsligt är det dags för schlager igen. Me like. Självklart handlar allt om låtarna och inte om artisterna... men... näää. Vem försöker jag lura? Sanna Nielsen har Sveriges bästa röst och det ska bli kul att se henne köra en pampig ballad efter hennes mer tempofyllda äventyr. Nästa vecka är det dags och utan en Sonja eller Shirley i festivalen är hon på förhand min favorit. Sanna är blott 23 år men hon är med för femte gången. Bisarrt.

Med vaniljvodka i kroppen

Oj, borde verkligen inte skriva när jag dricker... men vi kör ändå. K och C har varit här, de är roliga! Vaniljvodka är trevligt. Ehm... men... ah, jag saknar mina små... gränslöst. Medan jag ordnar upp mitt liv kom vi fram till att de mådde bäst hemma hos mor och far (mormor och morfar). Men... jag saknar er så, Henning och Hope. Åh, kom tillbaka snart! Ni är en del av mig, Oskar Henning Eriksson och Kajsa Hope Eriksson. Jag skickar en kram till er, för oavsett hur långt borta ni är, så är ni det bästa jag har. Jag älskar er.

Dagens :( ... ångesten, rätt och slätt.

Dagens :) ... det är något som varit med mig i fem år. Hos er stannar jag kvar!

"Och allt som jag har
Är tron som lever kvar
Och som aldrig, aldrig lämnar mig"

Måste är inget bra ord... men jag måste göra det som är rätt för mig.

Tre år och några dagar

Trots allt... min nya lägenhet, utbildningen... livet i sig... så fanns mina tankar hos dig den första februari. Tre år har gått.

"Are you looking down upon me?
Are you proud of who I am?

There's nothing I wouldn't do
To have just one more chance
To look into your eyes
And see you looking back"

Du kommer alltid vara min ängel. Min skyddsängel. Tack.

Tankar och drömmar

"Du riktar din ångest." Det är som vanligt. Jag får så mycket ångest att jag inte orkar, och skapar mina absurda tvångstankar. De och jag har ett destruktivt förhållande. När livet är som mest svart tar jag till dem, för det är mitt sätt att hantera ångesten. En gång var de mitt enda sätt att överleva. Ändå blir de stundom så tunga att tankarna i sig kan suga all livskraft ur mig. Med lite distans till alla mina tvångstankar ser jag hur absurda de är, men när jag är mitt uppe i det... så är läget ett annat. Då vågar jag inte lita på det orimliga. Jag vet men kan inte riktigt tro. Ibland vet jag inte om ångesten skapar tankarna eller om det är tvärtom.

Men... mitt i allt är jag ändå stolt över mig själv, över den jag är och den jag är på väg att bli. Igår var det sju månader sen jag senast skar mig. Varje vecka är en seger, varje dag en triumf och tendenserna kommer alltmer sällan. Jag har inte vägt mig på fyra månader. Ett tag var abstinensen outhärdlig men jag insåg att det inte gick att väga mig tio gånger om dagen. Ibland är jag nyfiken men jag är inte längre sjukligt besatt. Att få ett sunt förhållande till min vikt är också en dröm som håller på att bli sann. Många blir det just nu. Ja, jag är stolt över mycket... vissa saker är större som att ta mig hel och stark ur en destruktiv relation som till slut bestod av krossade drömmar och svikna löften eller att på egen hand kämpa ner en panikattack. Det gjorde jag förra veckan. Då var jag stolt. Andra saker är mer triviala som att ha gjort världens finaste Shirley-kollage eller att krama Henning och Hope så att de nästan går sönder. Hur små eller stora drömmar än är... så är de drömmar.

Dagens :( ... dit ångesten riktas.

Dagens :) ... psykodynamisk terapi is the shit!

"Minns att någon sagt till mig
så gå dit hjärtat leder dig
sätt din tro till gudarna
som styr vad som händer
en dag i sänder"

En sak undrar jag... hur blir man fri från ångest?

Hemma?

Det är så... osannolikt. Jag bor i världens finaste studentetta. Hela helgen har jag fixat och donat för att sätta min prägel på mitt hem. Kortet på Oskar är uppe, alla självbiografier står i bokhyllan, Kajsas autograf pryder kylskåpsdörren, klassfotot från AMP kommer möta mig varje morgon och äntligen gjorde jag slag i en dröm och ett Shirley-kollage finns ovanför min skivsamling. Nu tänkte jag, när jag för en gångs skull har lite pengar över, beställa ett gäng posters för att göra det ännu mer... jag.

Samtidigt som jag gläder mig över mitt hem, min underbara utbildning, så... finns det en del av mitt liv där jag fortfarande känner mig bräcklig som ett korthus. Jag vet inte vad som hänt, men den senaste månaden har jag... ja, bekräftelsen har rasat över mig. Jag har egentligen aldrig tyckt särskilt bra om mig, stundom har jag hatat mitt eget jag... men jag gör inte det längre. Jag trivs med livet på flera punkter, och vågar möta varje dag, varje tanke och varje sekund med en beslutsamhet. Det finns en styrka i mig, samtidigt som det finns en svag liten kille där inne. Jag är unik och inser det... kanske därför jag fascinerar och attraherar. Ingen är som Fredrik. Frågan är om någon nånsin kan tämja mig?

Dagens :( ... tvångstankarna förvrider och förvränger.

Dagens :) ... mitt alldeles fantastiskt underbara hem.

"First, when there's nothing but a slow glowing dream
That your fear seems to hide deep inside your mind
All alone I have cried silent tears full of pride
In a world made of steel, made of stone"

Terapi i morgon efter tre veckors uppehåll... känns välbehövligt.

Här nu

Nu är jag här, i min nya lägenhet... och det här har jag väntat på sen i somras, eller kanske ännu längre. Det kommer inte bli lätt, det vet jag, men för att bli riktigt stark i mig själv behöver jag bygga upp den jag är på ett ställe där jag är jag. På mina villkor. Tvångstankarna bråkar... jag försöker lindra dem på mina sätt. De enda sätten jag vet. Jag vet mycket väl hur destruktiva de är. Men jag berättar för mina vänner... låter dem stötta mig. Det är skillnad på att tvinga in dem i tvånget och släppa in dem.

Dagens :( ... det sjuka i mig skapar tankar som kväver mig.

Dagens :) ... Maria, Anton, Sara, Nicci, Christoffer, Lina, Baggis... tack.

"Weak as I am, no tears for you
Weak as I am, no tears for you
Deep as I am, I'm no ones fool
Weak as I am

In this tainted soul
In this weak young heart
Am I too much for you"

Svårt att tänka... tungt att bara vara... men jag blir alltid frisk från tvång. En dag kommer jag också lämna det här bakom mig. Jag vet inte hur... men... jag vinner alla kamper. Till slut.

7.72... tvåa genom alla tider

Inte ens jag hade förväntat mig den här utvecklingen. 7.81 blev 7.75 och nu 7.72. Ludmilas rekord är ynka tre hundradelar bort och hade Sanna fått en bättre start så skulle det 18 år gamla världsrekordet varit historia. Nu får Susanna nöja sig med att vara tvåa genom alla tider. Det är inte så dumt det heller.