"Nej, det här gick inte. Det var en chansning som inte höll. Nu lämnar jag det bakom mig och satsar framåt."
Vilken tortyr uppropet var. Hjärtat bultade genom tröjan och det var en bragd i sig att orka sitta kvar och se vad som skulle hända... men det blev ingen journalistik och multimedia för mig. Jag var femte reserv, och de tog in blott två. Chansen finns väl fortfarande att folk kan tacka nej så här sista veckan innan skolan drar igång, men det ser dystert ut. Trist... för jag hade verkligen hoppet. Jag trodde verkligen att det skulle gå vägen. Men nu är det väl bara att... bryta ihop och komma igen.
Annars har det varit rätt lugna och rätt så trevliga dagar, som tillbringades med Richard och Mickey. Igår blev det en liten "reunion" med min psykoklass från Kulturama, och nu väntar ännu en arbetsvecka... den längsta hittills... men sen är jag faktiskt ledig fyra dagar... så livet går vidare, även om jag inte tycker om det just nu. Inte alls, om jag ska vara ärlig...
... men en dag kanske det blir bra... men just nu är jag lite... tom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar