Jag hade känslan av att januari skulle bli så här, men det går inte riktigt att förbereda sig på kaos. Det kommer ändå och de senaste dagarna har varit... ja, jag vet inte riktigt. Viktigaste punkten måste bli att jag är andra reserv på min utbildning. Den 17 blir det favorit i repris med ett upprop och bultande hjärta. Jag hade hoppats på att få beskedet i hemmets lugna vrå för jag är rädd att jag bryter ihop vare sig det blir ett ja eller nej. Men just nu bryr jag mig inte så mycket... jag vill bara veta.
Så är jag bostadslös från den första februari också. Jag, Henning och Hope har än så länge ingen framtida adress. Allt skulle förmodligen lossna om jag fick ett antagningsbesked att visa SSSB men... nej, det har jag ju inte. Jag är beredd på det värsta. Mina små kanske får flytta hem till mina föräldrar ett tag så att jag kan styra upp mitt liv. Jag vill inte lämna dem för jag vet hur beroende de är av mig. Men... vad gör man?
Något jag också har insett de senaste veckorna är att jag måste bort från mitt jobb. Jag är fruktansvärt uttråkad, olycklig och jag måste få göra något som får mig levande igen. Det är inget fel på mina kollegor. Jag tycker bra om dem, arbetsplatsen men jobbet som fastighetsbokare 8-17 måndag till fredag är inte... jag. Jag måste vara fri. Jag måste få börja jaga min dröm. Aldrig förr i mitt liv har jag varit så säker på vad jag vill. Aldrig har något känts så rätt som det jag strävar efter just nu. Aldrig.
Och mitt i all hysteri har jag inte ens nämnt hur svårt det är att få läkarbesök (biverkningarna stör mig... major!), att jag är i mitt livs bästa form (sätter personliga rekord trots blixthalka), hur saknaden efter Kajsa känns (fast det känns rätt bra ändå... konstigt), att jag börjar få bukt med tvånget (inte alltid, men ofta!) och så min hemliga plan B som kan sluta precis hur som helst (vänta bara...).
Dagens :( ... jobbet suger just nu.
Dagens :) ... Emelie... du är bäst. Tack.
"Jag tar en annan väg
och jag följer min vision
så gott jag kan
jag lever igen
Tar en annan väg
bara kastar av mig allt
och flyger fram
jag svävar i härlig ovisshet
om det så är allt jag vet så"
Med skräckblandad förtjusning kastar jag mig ut... watch out!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar