Så blev det vinter och Kajsa fortsatte hålla samma höga klass. Det blev 2.00 i parti och minut och allra bäst hoppade hon i Globen där det blev hela 2.03. Sagan fortsatte således, men den röda armén hotade från öst. Ryssland tycktes få fram nya kapabla hopperskor minst en gång i veckan. Bland andra imponerade den nya unga stjärnan Anna Chicherova stort som slog till med hela 2.04, efter att ha höjt sig över en decimeter. I början av säsongen blev Kajsa slagen ett par gånger av de ryska stjärnorna, men det var trots allt Kajsa som var stjärnan och den alla ville slå.
Det var dags för inomhus-VM igen som den här gången skulle gå i Birmingham. Kajsa var regerande mästarinna men insåg att det kunde kräva riktigt höga höjder för att vinna. Ryssland skickade Anna Chicherova och den gamla räven Yelena Jelesina, som hade hittat tillbaka till sin OS-form. Mer tjejer fick inte ryssarna skicka, trots att hela fyra stjärnor studsat över 2.00 på de ryska mästerskapen. Det säger en del om vilken stormakt det forna Sovjet fortfarande är.
Kajsas största motståndare skulle komma att bli henne själv. Kvalet lär varken jag eller Kajsa nånsin glömma. Efter att ha övertygat upp till och med 1.93 så rev hon klart två gånger på 1.95. Inför sista försöket var förutsättningarna glasklara. För att komma till final var Kajsa tvungen att klara. Det var vinna eller försvinna som gällde. Kajsa sprintade fram, hoppade och var högt, högt över, men... på nedvägen var hon i ribban riktigt grovt. Ribban studsade, dallrade och Kajsa satt andlöst och livrädd, men... den låg kvar.
Och finalen? Kajsa var helt felfri och vann guld på 2.01. Fler hopp gjorde hon inte och lite stolt kunde hon lägga ännu ett VM-guld till handlingarna, även om det den här gången var farligt nära platt fall...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar