Vi klarade det. Du och jag, Fredrik. Nu är jag 24 och jag vet inte hur många gånger jag tvivlat på att jag skulle få uppleva den här dagen. Men nu är jag bara glad. Jag är så lycklig att jag får vara med i leken ett tag till. Det går verkligen inte att ta något för givet i den här världen, men jag ska verkligen göra allt för att mitt tjugofjärde år ska bli ett av de bästa. Och det tror jag att det kommer att bli.
"Jag kan äntligen andas
Mitt liv har långsamt förvandlats
En stig som leder till oändlighet
En värld som väntar på mig"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar