WoW it is

Det blir bestämt en artikelserie om World of Warcraft. I förrgår var jag och min fotograf (alltså Simon) och bevakade releasen av spelets nya tilläggspaket. Bisarrt. Gothfjortisar med horn, danstävling till Brittan, galna fans på en busskur och... ja, det var en upplevelse. Att sedan prata med människorna var också det intressant. Jo, det kan nog bli en bra artikelserie det här. Min handledare var peppad och jag är peppad av tanken på att jag har stoff nog redan nu att sitta hemma och skriva. Ack ja. Det är nog min svaghet som journalist. Är en smula lat. Fast jag var ute i god tid den här gången så jag tänkte använda mina extra dagar till annat. Kan bli skönt. Och jag har ett litet hemligt projekt på gång... höhö.

Sen kan vi diskutera hur smart det är av mig att själv besluta mig för att testa WoW. Med tanke på min tendens att hypa upp mig och bli passionerad (besatt) slutar det nog med att jag sitter uppe dygnet runt i mitt nya alter ego som dvärgen Fshasiofangora. Eller nåt. Nåja, det kunde väl vara värre. Turligt nog gör jag inte en artikelserie om knart. Och skämt åsido känner jag att det är etiskt rätt att faktiskt testa spelet vars värld jag ska granska. En 19 pix dyr testversion på två veckor känns ganska lagom.

Och jag är ute ur bubblan. Det var lite bubbligt där inne. Mission accomplished Simon.